Födosök - naturligt beteende

Kaniner spenderar i det vilda en stor del av sitt liv med att äta. Eftersom att våra tamkaniner är väldigt lika sina förfäder till beteendet så är det alltid bra att se till deras behov när vi funderar kring hur vi ska ta hand om våra.

Kaniner är skymnings-, grynings- och/eller nattaktiva (Dixon, 2011; Fraser et al, 2009). Kaninen är ovan mark ca 12 timmar under ett dygn och nästan hela den tiden ägnas åt att äta. När kaninen betar utan stress eller andra störande moment så rör den sig långsamt framåt i ett sicksackmönster medan den väljer olika växter att beta (McBride, 1998). Den gör gärna detta på kulliga ängar med låg växtlighet så som unga och torra furubestånd som fungerar både som gömställe och föda (Johansson, 2010). Eftersom att kaninen har utvecklats i denna typ av landskap så är deras matsmältningssystem väl anpassat för att få ut maximal energi och näring från födoämnen som har väldigt låga sådana värden (McBride, 1998). Under dagen när kaninerna inte betar så bearbetas det kaninen ätit och en del kommer ut i form av caecotropher som äts direkt från anus och genomgår mag- tarmkanalen en extra gång. Dessa är mycket viktiga för att kaninen ska få i sig alla näringsämnen den behöver (Dixon, 2011; Fraser et al, 2009; McBride, 1998)

Vad kan vi då lära oss av detta och applicera i vår kaninhållning? Jo, framförallt lär vi oss att ätandet och födosökandet är en viktig sysselsättning för kaninerna som de kan spendera mycket tid med. Därför är obegränsat med hö inte bara viktigt för magen och tänderna, det är även viktigt för att kaninen inte ska bli uttråkad. Det kan även vara en bra idé att placera ut höstationer på olika platser och att gömma nyttiga godsaker (tex bladgrönt och grenar) här och där som kaninen kan leta efter.

Text och foto: Emma Almquist © Kaninmagazinet 2015