Bomullssvanskaninen (Sylvilagus) är släkt med hararna, Leporidae och omfattar 13-16 arter som alla lever på den amerikanska kontinenten, från södra Kanada till norra Argentina. Bomullssvanskaniner har fått sitt namn från sina kännetecknande svansar. Svansen är hos de flesta arter brun på övre delen och på den under delen är den vit. På ovansidan kroppen är färgen gråbrun och vit på buken. Öronen är inte särskilt långa, jämförelse med andra harar. Kroppen är mellan 22-47 centimeter och de väger mellan 250-2700 gram. Honorna brukar vara större än hanarna.
Arter av denna släkten lever i olika områden. Det finns bomullssvanskaniner som lever i sumpregioner och som dyker vid faror, vissa lever i skogar och buskland, då är de duktiga på att klättra i träd sedan finns det arter som lever i öknar eller fjällområden. De gräver inga egna gångsyster istället utnyttjar de den täta undervegetationen eller lyor av andra djur som gömställen.
Bomullssvanskanin Foto: Alltinggratis.se
De är aktiva vid skymningen eller under natten, men ibland kan man även se dem under dagen. De lever ensamma och är aktiva under hela året.
Arter av detta släkte lever i många olika områden. Det finns bomullssvanskaniner som lever i sumpregioner och som dyker vid faror, arter som förekommer i skogar och buskland med bra förmåga att klättra i träd och arter som lever i öknar eller fjällområden. Dessa djur gräver inga egna gångsystem men utnyttjar den täta undervegetationen eller lyor av andra djur som gömställe. De flesta arter är aktiva vid skymningen eller under natten, men ibland påträffas de mitt på dagen. Bomullsvanskaniner lever mest ensamma och är aktiva året om.
De som lever i norra februari parar sig mellan februari och september, de som lever i de mer tropiska zonerna har inga speciella parningstider. De får 3-4 kullar per år och ibland kan det hända att de får upp till 8 kullar. Det är vanligast att de får mellan 3-6 ungar per kull, i vissa fall får de upp till 12 ungar, detta är dock ovanligt men kan förekomma.
Vid födseln är ungarna blinda och nakna, de öppnar ögonen efter ca fem dagar. De lämnar boet för första gången efter två veckor. Honan slutar dia ungarna när dem är mellan fyra till fem veckor gamla. I naturen blir bomulssvanskaninen ca 15 månader, i fångenskap blir de upp mot 9 år gamla.
De har flera fiender i naturen, rävar, mårdar, rovfåglar, ugglor, prärievargar etc. Även människan är en fiende, största anledningen till att dem blir jagade är för köttets skull men även för att dem förstör böndernas åkrar och för nöjes skull.
Deras levnads områden är även hotade, och fyra arter är klassade som hotade eller sårbara.
Arter:
Sylvilagus aquaticus, är väl anpassade till livet i vatten. De förekommer i sumpområden och blöta regioner i södra USA. De har mycket bra förmåga att simma.
S. palustris, liknar den förstnämnda arten i levnadssättet och förekommer vid USA:s sydöstra kustlinje.
S. brasiliensis, förekommer från östra Mexiko till norra Argentina och föredrar regioner som är rik på skog. Denna art föder bara en gång per år och kullen omfattar oftast bara två ungdjur.
   S. dicei, är närmare släkt med S. brasiliensis. Förekommer i Costa Rica och Panama. Listas som hotad.
S. insonus, förekommer bara i ett mindre område i den mexikanska delstaten Guerrero. Är mycket sällsynt och listas som starkt hotad.
S. bachmanni, lever i västra USA och Baja California. Den föredrar regioner med många buskar och klättrar i dem. Är jämförelsevis små med gråaktig pälsfärg.
S. mansuetus, är endemisk på den mexikanska ön Isla San José vid Baja California.
S. floridanus, förekommer från östra och mellersta Kanada över USA till Colombia. Är anpassade till olika levnadsområden som stäpp, öken, skog och sump. Finns även i närheten av människor.
 S. transitionalis, förekommer i östra USA och listas som hotad.
  S. cunicularius, lever i ett mindre område i sydvästra Mexiko.
 S. graysoni, förekommer bara pÃ¥ de mexikanska öarna Islas MarÃas och listas som hotad.
S. audubonii, finns i öken och torra områden i sydvästra USA och Mexiko.
 S. nuttallii, lever i fjällregioner i nordvästra USA.
Text: Nathalie Månsén