Det finns många saker du måste tänka på innan du bestämmer dig för att ta en kull. Många tar kull för att det är gulligt med kaninungar, men det är också viktigt att tänka efter ordentligt innan. Varför ska du para dessa kaniner? Är de verkligen friska? Är kullen kelkaniner, utställningskaniner eller ska de tävla i kaninhoppning? Har du köpare? Vad gör du om ungarna inte blir sålda? Tänk också på att det redan finns massor av kaniner som saknar bra hem och som blir dumpade av sina ägare. Ta inte en kull "bara för att".
För att börja avla bör du ha erfarenhet om kaniner och vara bekant med deras beteende. När du vet hur kaniner funkar blir det genast mycket lättare för dig att vara en bra uppfödare. Du måste ha grundläggande kunskaper i kaninskötsel och vara säker på att du kan hantera en hona med kull. Ett bra tips är att ställa frågor till en rutinerad uppfödare som kan vara din mentor och lära dig av sina egna erfarenheter, åk på besök hos denne och/eller läs böcker och kolla bra sidor på internett, det finns massor att lära sig.
När du känner att du är redo för att föda upp en kull är det dags att välja en passande hona. Honan får dock inte vara för gammal eller för ung när hon sin första kull. Man ska inte avla på honor som är yngre än sex månader, mycket för att hon ska ha hunnit växa klart. Det finns olika åsikter om hur gammal en hona max får vara vid första kullen, men de flesta brukar säga mellan åtta månader och 1½ år. Honan ska vara pigg, frisk och ha bra kondition. Om hon har fått sin första kull innan 1½ års ålder kan du använda henne i avel flera år framöver. Om din hona är över 3 år och inte har haft en kull tidigare bör du inte avla på henne eftersom det kan bli svårt för henne att föda och honan kan i värsta fall dö. Det finns inga gränser på när man får börja använda en hane i aveln men det man kan tänka på är att låta hanen växa till sig så att man kan se vad han har för personlighet och kroppsbyggnad. Har han mycket temperament, är han "hanig", gossjuk? osv. I övrigt ska han, liksom honan, vara pigg och frisk när han träffar honan. Såklart måste hanen vara könsmogen när han ska användas i avel och det blir han tidigast vid 3-4 månaders ålder, men ofta är han inte redo mental förrän vid 6-8 månader. Många låter hanarna gå ur aveln när de är ca 6 år gamla men de kan para sig livet ut.
Defekter är något du ska försöka undvika att ha i din avel, för kaninernas skull. Det är viktigt att hanen och honan och deras släktingar inte bär på några defekter så som bettfel, missbildningar och beteendeproblem. Kolla upp dina avelsdjur ordentligt innan du använder dem i avel och kolla deras släkt långt bakåt. Defekter är fortfarande ett väldigt outforskat ämne, och man vet ibland inte hur det kan uppstå, men det är säkrast att undvika att använda kaniner med defekter i sin avel. När du köper avelsdjur och vill försäkra dig om att de inte har defekter bakom sig är det bäst att köpa från en uppfödare som kan informera dig om bakgrunden men även hjälpa dig när du tar din första kull. Berätta dina planer för uppfödaren. Innan du låter hanen och honan träffas så är det bra att lägga ut en intressekoll på kullen. Där presenterar du kullen och syftet med den, hur mycket du har tänkt ta för ungarna och när kullen är planerad att födas. Du kan också berätta lite om föräldrarna och lägga ut bilder på dem, då kan köparna få en inblick i vad de kan förvänta sig. Om kullen låter intressant kan de som är nyfikna senare höra av sig till dig och berätta att de är intresserade och på så vis har du kanske en köpare redan innan kullen är född. Detta är ett sätt att gardera sig mot att stå med massvis av kaninungar som ingen vill ha när de ska säljas. Kom ihåg att vissa som intresseanmäler sig inte köper ungen när det kommer till kritan, så det är ingen hundraprocentlig försäkring.
Innan ungarna anländer måste du ha ett bra ställe för honan att vara med sin kull. Det ska gärna vara avskilt från de andra kaninerna om du äger fler och det ska finnas mycket plats och gärna en ansluten hage. Tänkt på att den måste vara helt rymningssäker och därför är t.ex. kompostgaller inte att föredra om du inte sätter nät längst ner, gallret är så stort att det finns det risk för att ungarna smiter ut. Om du får problem vid försäljningen eller om mamman visar tecken på aggression mot ungarna måste du kunna sära på dem, så tänkt på att ha extraburar redo om detta skulle inträffa. När hanarna blir könsmogna kan de börja slåss så dessa måste du ha tillräckligt med plats för att kunna sära på vid 10 veckors ålder.
När honan ska börja boa är det bra om hon har en speciell bolåda att göra detta i. Lådan blir lite som den håla hon skulle ha haft till dem om hon levt ute i det vilda. Om du bygger lådan med golv och ett löstagbart tak så kan du lätt ta ut hela bolådan och kolla alla ungarna samtidigt. Honan måste ha tillgång till bomaterial så som hö och halm.
När ungarna är gamla nog för att börja tingas kan du använda en såkallad tingsningsavgift. Det innebär att den som tingar kaninen får betala en summa för att du ska "paxa" kaninen åt personen. Om personen drar sig ur och inte vill ha kaninen längre så behåller du tingningsavgiften själv. Om ungen kostar 500 kr brukar man ta ut en tingningsavgift på 250 kr, då betalar köparen de resterande 250 när denne hämtar ungen. Detta är ett bra sätt för att förhindra oseriösa tingningar.
Man tjänar knappast pengar på att föda upp kaniner, om man har tur så får man tillbaka lika mycket av ungen som man har lagt ut för dennes uppväxt. Det går självklart åt mer pellets eftersom ungarna inte diar hela uppväxten utan så småningom också börjar äta själva. Det är bra om man har lite extrapengar innan man tar kullen då olyckan snabbt är framme. Om det blir komplikationer vid födseln, en unge skulle få magproblem eller bryter ett ben kan det var bra att ha pengar till veterinärskostnader, precis som alltid när du har kaniner.
Annat att tänka på: - Du ska undvika att lyfta en hona sista veckan hon är dräktig. - En digivande hona kan ibland behöva ha en saltsten i buren. - Om en hona får många ungar så kan du ge henne hallonkvistar med blad, det hjälper henne producera mer mjölk. Får hon väldigt många kan det ibland vara snällast mot både honan och ungarna att ta bort de minsta ungarna redan när de är nyfödda. - När du parar en hona och hane ska du låta dem vara i en hage där ingen känner att "det här är mitt" eller i hanens bur. Honan är mer revirvaktande än hanen och kan börja slåss med hanen om du sätter honom där. - Ungarna ska bo hos sin mamma i minst 6 veckor, men det bästa för dem är att få bo hos mamman tills de är 8 veckor. Därefter kan de flytta hem till sina köpare.
-Skriv alltid ner kaninungarnas härstamning på stamtavla eller härstamningsbevis - Skriv gärna ett köpeavtal till kullen som den nya ägaren får skriva under. - Det kan vara bra att skriva ett litet häfte med tips och råd till köparen som kanske äger en kanin för första gången i sitt liv. - Kom ihåg att skicka med övergångsfoder och instruktioner om detta till köparen.
Text: Maria Frykstedt och Emma Almquist © Kaninmagazinet 2013 Foto: Maria Frykstedt Uppdaterad 2020 av Malin Henriksson
Comments