Aggression

En av de vanligaste frågorna kaninägare ställer till oss på kaninmagazinet handlar om kaninbeteende; skygga, rädda eller aggressiva kaniner gör många förvirrade och ledsna. I denna artikel ska vi reda ut vad aggressivitet är, hur den brukar yttra sig hos kaniner och vad orsakerna kan vara.

Det finns främst två olika sätt att se på aggressivitet, det ena genom biologins ögon och det andra genom psykologins ögon. Vi kommer gå igenom båda.

Biologi

Inom biologin ser man mindre till psyket och mer till behovet hos arten när man talar om aggressivitetens anledning. Aggression är inom biologin en handling som hindrar andra individer att få tillgång till en tillgång som båda vill ha, men som inte räcker åt båda. Sådana tillgångar kan tex vara partners, mat, vatten och liknande saker. Dock undviker djur konflikt i största möjliga mån, de vill inte bli skadade. Aggression i biologisk bemärkelse har alltså ett tydligt mål.

Om resurserna är begränsade kan det tvinga fram aggression (eller så trängs man)

Psykologi

Här handlar det mer om individens psyke. Aggression är beteenden som har som syfte att tillfoga en annan individ skada, av vilken anleding som helst. Om en individ är aggressiv så har den en benägenhet att lätt reagera med våld. Studier har visat att aggressivitet i denna bemärkelse troligen är ärftligt. Aggression i psykologisk bemärkelse behöver alltså inte ha ett mål, utan handlar mer om hur benägen individen är att ta till aggression i olika situationer.

Hos kaniner

Många blir väldigt chockade och förtvivlade första gången de ser sin kanin fräsa till, eller till och med hugga med sina vassa tänder. Bilden av kaniner är att de ska vara lunga och fluffiga, som gosedjur. Sanningen är dock en helt annan, kaniner är smarta, aktiva djur som kräver en hel del av sina ägare! Därför är det vanligt med understimulerade kaniner, och en del av dem blir aggressiva.

Det första man ska veta är att aggression nedärvs väldigt starkt, så avla absolut inte på sådana kaniner. Dock är nästan alla aggressiva kaniner som de är pga ett beteendeproblem grundat i omgivningen eller pga helt normala hormoner. Därför bör man ge aggressiva kaniner en chans, många som arbetat med sådana kaniner beskriver dem som otroligt smarta och relationen som otroligt givande efter en tids arbete. 

Kaniners aggressivitet mot människor kan generellt sett delas upp i tre kategorier (som ibland kombineras); rädsla, hormoner och smärta.

Smärtorsakad aggression handlar helt enkelt om att kaninen vill undvika smärta eller att den känner sig i underläge. Hänger ihop lite med aggression grundad i rädsla, men denna orsak måste redas ut från början. Om kaninen beter sig som den gör för att den har ont måste det såklart åtgärdas.

Många blir förvånade första gången den söta kaninen visa en vassare sida

Hormoner är troligen en av de vanligaste orsakerna till aggression hos kaniner. De vill hävda sitt revir och kan hugga, morra och attackera för att försvara det. De kan också testa gränser och blir lättare irriterade (känns det igen tjejer?). Speciellt kaniner i tonåren (ca 5-8 mån gamla, lite beroende på ras) och honor som brunstar visar sådan hormonorsakad aggression. Hanar kan också bli aggressiva pga hormoner, men det är lite ovanligare. Här är lösningen antingen att vänta ut hormonstormarna under tonåren, eller att kastrera. Ju tidigare man kastrerar desto större är chansen att man blir av med beteendet. Detta är dock inte en säker lösning, ofta är det inte bara hormonerna som orsakar problemet. Trots det kan en kastrering göra det lättare att jobba med kaninen, eftersom man slipper slåss mot "muren av hormoner". Att kastrera en rädd kanin kan dock ge motsatt effekt, eftersom kastrering innebär viss smärta.

Rädsla hos kaniner handlar ofta om att de är ovana vid hantering av människor, eller att de har ont. Denna typen av aggressivitet måste hanteras med tålamod och åter tålamod. Ge kaninen tid, uppmuntra kontaktförsök med godis. Detta kan ta väldigt lång tid, men brukar lösa sig tillslut.

Text och foto: Emma Almquist© Kaninmagazinet 2015