Kanske har du hört att djuren kan bli sjuka / få defekter om man inavlar? Detta är delvis sant, men det är inte hela sanningen. Denna artikel i följetången om inavel beskriver just hur det kan uppstå sjukdomar/defekter då man inavlar.
Lethala anlag
När man nämner begreppet ”inavel” är det många som direkt säger att det leder till uppkomst av defekter och sjukdomar. Detta är delvis sant men inte helt. Det är inte inavel i sig som gör att det dyker upp defekter hos djuren. Inavel ”skapar” inte defekter utan det kan komma att ”plocka fram” defekter som annars ligger dolt i generna hos en individ. Gener som bär på sjukdom/defekt – sjukdomsanlag kallas lethala.
Dominanta och recessiva anlag
För att bättre förstå hur defekter kan ”komma fram” genom inavel är det bra om man förstår vad dominanta och recessiva gener är. Det man ska veta är att många sjukdomsanlag (gener som ger sjukdom/defekt) är recessiva. De kan bäras dolt i kaninens arvsmassa (gener) utan att de gör kaninen sjuk.
Denna förklaring är kanske inte så lätt om man inte vet vad recessiva och dominanta gener är för något:
Dominanta - Behöver endast finnas i enkel uppsättning i genparet för att komma till uttryck.
Recessiva - Behöver finnas i dubbel uppsättning i genparet för att komma till utryck. I enkel uppsättning kan recessiva gener bäras dolt.
Förstod du bättre? Inte? Vi tar ett exempel:
Det ena pappret är blått och det andra är genomskinligt. Det blåa pappret = dominant anlag (gen) och det genomskinliga = recessivt anlag.Tänk dig att du har två pappersark som i det här fallet får representera två alleler (gener)
Om du lägger det blåa pappret över det vita (genomskinliga) så syns inte det genom
skinliga pappret. Det genomskinliga pappret döljs av det blåa pappret. Genomskinliga pappret = recessivt anlag, vilket i förklaringen ovan kan
bäras dolt. Detta innebär precis som i exemplet med pappersarken att den dominanta genen (blå pappersarket) döljer den recessiva genen (genomskinliga pappersarket). Gör vi tvärtom och lägger det genomskinliga arket över det blå så syns ändå det blåa pappersarket. Ett dominant anlag kan därför inte bäras dolt.
Varje gen styr ju en egenskap. Säg att pappersarken styr om kaninen ska bli viltfärgad eller inte. Det blå papperarket (dominanta anlaget) styr viltfärg (exempelvis viltgrå) medan det genomskinliga pappersarket gör att kaninen istället blir enfärgad (exempelvis svart). Bilden nedan visas vad som händer med kaninens färg beroende på hur vilka gener den har i genparet: Som du ser så blir kaninen endast svart när den har två stycken genomskinliga ark = två recessiva gener. Endast då recessiva gener finns i dubbel uppsättning (2st i genparet totalt 2st gener) så får kaninen den egenskap som styrs av de recessiva generna, i detta fall blir kaninen svart.
Kaninen blir viltgrå både om den har två blå ark eller endast ett blått ark. Detta då denna gen är dominant och la man det blåa arket över det genomskinliga så blev ju det genomskinliga arket dolt. Det är precis vad som händer i mitten bilden. Den viltgrå kaninen blir viltgrå då den dominanta genen endast behöver finnas i enkel uppsättning (1st av genparets 2st gener) för att egenskapen som styrs av denna gen ska visa sig (i detta fall viltgrå färg). Däremot så har den viltgrå kaninen i mitten ett genomskinligt ark (gen) och den kan nedärva det anlaget till sina avkommor. Skulle avkommorna i sin tur få samma gen från mamman så blir ungen svart (två genomskinliga ark = svart färg). Lägg också märke till i bilden ovan: Viltgrå kanin med två blå gener = homozygot (två lika gener) Viltgrå kanin med en av varje gen = heterozygot Svart kanin med två genomskinliga ark(gener) = homozygot Text och bild Sandra Magnusson © Kaninmagazinet 2014