En gen är en liten del (sekvens) av DNA tråden. DNA hittar vi i cellkärnan hos varje cell där DNA’t är ”paketerat” i kromosomer.
Från förälder till avkomma
Varför är gener då så speciella?
Jo, för gener förs över (ärvs) från förälder till avkomma. Varje unge har fått sina gener från sina föräldrar. Det är därför vi alla är lika våra föräldrar mer eller mindre.
Hälften från mamma, hälften från pappa
Vi alla får våra gener från våra föräldrar. Vi får hälften av alla våra gener från vår mamma och den andra hälften kommer från vår pappa.
Syskon – lika men ändå inte
Har du helsyskon? De har också fått hälften av sina gener från eran mamma och den andra hälften av sina gener från eran pappa – precis som du fått. Men du kan kanske se att ni inte är kopior av varandra (om ni inte är enäggstvillingar förstås). Hur kommer det sig att ni inte är 100% lika om ni nu har samma gener?
Slumpen avgör
För att svara på frågan ovan – ni har inte helt samma gener. Ni delar säkert en del gener du och dina syskon men inte alla gener. Du och dina syskon har ärvt hälften av eran mammas gener men ni har inte ärvt exakt samma gener av er mammas alla gener.
Vi gör ett exempel för att förstå bättre:
Säg att er mamma har 6st gener (i verkligheten finns det ca 20-25 000 gener i varje cell). Du och dina syskon har ärvt hälften av er mammas gener (dvs. 3st i exemplet).
Varje unge har även den 6st gener men de andra tre generna får de från sin pappa. Som du kan se delar ungarna en gen (varje färgkula representerar en gen). Ungarna delar den röda genen men har sedan ärvt olika gener från mamman.
Vilka gener som varje unge ärver från sin förälder avgörs av – just det, slumpen!
AA Bb CC – symboler för olika gener
Kanske har du sett detta tidigare? Att man t.ex. för kaninens färg skriver AA BB CC Dd Gg? Detta är ett ”språk” som vi har hittat på för att beskriva olika gener. I exemplet ovan använde vi färgkulor för att symbolisera de olika generna, och här använder vi bokstäver. Det är olika sätt att visa gener. När vi pratar om gener så är det ibland lättare om man har en bild framför sig eller beskriver med hjälp av exempel. Då är det bra om vi på något sätt även beskriver generna i bild.
En gen var ju som sagt en bit av DNA tråden. Så oavsett hur vi väljer att beskriva gener (via gener) så är det ju egentligen en sekvens vi vill visa. Men det skulle vara jobbigt om vi måste skriva ner hela sekvensen (genen) och då förkortar vi en viss sekvens (gen) med ett ”A”.
I exemplet ovan så kanske sekvensen som här förkortas med ett ”A” var den röda färgkulan och ”B” genen här var den svarta kulan. Det är helt enkelt bara ett sätt för att beskriva olika gener, ett ”språk”. När man väl lärt sig detta ”språk” kan man prata med personer som också kan detta med A B C osv. och på ett enkelt sätt förstå varandra.
Varje sekvens (gen) kan bestå av flera kvävebaser. Egentligen kanske hela sekvensen skulle kunna skrivas ”AATGGCTTAAGCGTACACA”. Detta är ju ganska jobbigt om man istället bara skulle kunna förkorta sekvensen med ett enkelt ”A”.
För att förstå detta genspråk så behöver man inte kunna hela sekvensen av genen som förkortas ”A”. Det viktigaste är att man förstår att ”A” är en symbol för en viss gen och ”B” är en symbol för en annan gen.
Text och bild: Sandra Magnusson
Comments